Med den nu flera år gamla lagen om väjningsplikt vid obevakade övergångsställen följde att ansvaret för säkerheten delvis flyttades från den enskilde trafikanten till väghållaren, t ex kommunen eller Vägverket. Farliga övergångsställen skulle byggas om, hastighetssäkras eller tas bort. Hur kommunerna har lyckats varierar och nu vill Vägtrafikinspektionen att arbetat systematiseras bättre.
– Det är viktigt att man använder den kunskap och de erfarenheter som finns och att man arbetar systematiskt. Vårt mål är att följa upp och att stödja ett systematiskt arbetssätt och att bäst kunskap används, säger Torsten Bengtsson, arbetare på vägtrafikinspektionen. Men det är Vägverket och kommunerna som har ansvaret för att genomföra nödvändiga åtgärder.
– Vi kan förstå de svårigheter som finns när man ska höja säkerhetsstandarden på övergångsställen, särskilt på gator med mycket trafik. Men svårigheterna får inte bli en ursäkt för att man inte kan gå vidare och vidta effektiva åtgärder.
Fler skadas svårt vid övergångsställen
Vägtrafikinspektionen har bjudit in till diskussion med Vägverket, ett antal kommuner, NTF och Svenska kommunförbundet för att följa upp graden av systematik i arbetet samt för utbyte av erfarenhet och kunskap.
Hur man har lyckats öka säkerheten för gående varierar nämligen mellan olika väghållare. En del kommuner har lyckats bra. Göteborg är enligt inspektionen ett positivt exempel på en bra utveckling. Andra har lyckats sämre. Generellt har väghållarna genom olika åtgärder lyckats hålla antalet omkomna stången. Däremot har antalet svårt skadade ökat, vilket är allvarligt, menar inspektionen.